Bränslekvalitet (förenklad version)
Postat: 12 mar 2009, 14:56
Vilket bränsle ska man köra med egentligen, för att få ut mest effekt samtidigt som motorn mår bra?
Det är en fråga som inte är så lätt att besvara för gemene man och då är det lätt att tro att det dyrare är bättre. Det har iallafall jag trott en gång i tiden.
För att besvara den här frågan så måste man ha klart för sig vad oktantalet betyder i sammanhanget. Jag jämför 95 oktan med Shell V-Power (kommer till varför just V-power senare men det blir lite överkurs).
_________________
Oktantalet är ett sätt att ange bränslets självantändningspunkt.
Ju högre oktantal, ju högre självantändningspunkt. Det betyder att bränslet motstår spikningar bättre än ett bränsle med lägre oktantal.
Ju lägre oktantal, desto lägre självantändningspunkt och lättare för spikningar.
Så här långt så känns ju det vettigaste valet att köra på högoktanig soppa, eller hur? =)
Men nu kommer vi in på intressanta grejer. I synnerhet för oss tvåtaktsgalningar. Flamfronten...
Eftersom att V-Power har svårare för självantändning så innebär det i praktiken att bränslet brinner långsammare. (kommer en teori senare i texten om varför vissa bilar får effektökning av detta bränsle).
Naturligtvis så innebär detta att 95 oktan bensin brinner fortare, och det är här det börjar bli intressant...
Vi retrofolk kör ju tvåtaktare, och våra ärade motorer öppnar sin avgasport långt innan bränslet har förbrännts fullständigt. Följdaktligen borde vi vara mer intresserade av att ta vara på bränslet så fort som möjligt, för i samma ögonblick som avgasporten öppnas, så "eldar vi åt kråkorna".
Ett enkelt sätt att ta tillvara på förbränningen, är att helt enkelt köra på lågoktanig soppa. Ha i åtanke att våra gammelskotrar funkade fint med 93 oktan blyad bensin, där blyet inte hade någon effekt på oktantalet, utan enbart användes som smörjmedel.
Ett annat är att höja kompressionen eftersom att högre tryck ger högre hastighet på flamfronten. Ökar man kompressionen för mycket så måste man gå upp i oktantal och här vinner man effekt. Men det är inte bränslet som ger effektökningen, utan att hastigheten på flamfronten ökats genom att trycket ökats. Detta innebär att man MÅSTE köra på högre oktan för att få behålla kolvarna. Annars spikar dom sönder.
Så... Ska inte skriva så mycket mer om detta utan jag lämnar det öppet för diskussion istället.
__________________________
Om V-Power. Många vet säkert det redan men Shell gick ut med att man fick effektökning av detta bränsle. Det fick man också, men inte av bränslet som sådant, utan genom att modern motorstyrning med knacksensorer automatiskt ökade tändningen till en "mera riskabel" nivå. Dock ändå en säker nivå. eftersom att motorstyrningen automatiskt sänker tändningen vid självantändning (spikning), och på det sättet ligger man hela tiden nära gränsen för spikning med en modern bilmotor.
//Robert
Det är en fråga som inte är så lätt att besvara för gemene man och då är det lätt att tro att det dyrare är bättre. Det har iallafall jag trott en gång i tiden.
För att besvara den här frågan så måste man ha klart för sig vad oktantalet betyder i sammanhanget. Jag jämför 95 oktan med Shell V-Power (kommer till varför just V-power senare men det blir lite överkurs).
_________________
Oktantalet är ett sätt att ange bränslets självantändningspunkt.
Ju högre oktantal, ju högre självantändningspunkt. Det betyder att bränslet motstår spikningar bättre än ett bränsle med lägre oktantal.
Ju lägre oktantal, desto lägre självantändningspunkt och lättare för spikningar.
Så här långt så känns ju det vettigaste valet att köra på högoktanig soppa, eller hur? =)
Men nu kommer vi in på intressanta grejer. I synnerhet för oss tvåtaktsgalningar. Flamfronten...
Eftersom att V-Power har svårare för självantändning så innebär det i praktiken att bränslet brinner långsammare. (kommer en teori senare i texten om varför vissa bilar får effektökning av detta bränsle).
Naturligtvis så innebär detta att 95 oktan bensin brinner fortare, och det är här det börjar bli intressant...
Vi retrofolk kör ju tvåtaktare, och våra ärade motorer öppnar sin avgasport långt innan bränslet har förbrännts fullständigt. Följdaktligen borde vi vara mer intresserade av att ta vara på bränslet så fort som möjligt, för i samma ögonblick som avgasporten öppnas, så "eldar vi åt kråkorna".
Ett enkelt sätt att ta tillvara på förbränningen, är att helt enkelt köra på lågoktanig soppa. Ha i åtanke att våra gammelskotrar funkade fint med 93 oktan blyad bensin, där blyet inte hade någon effekt på oktantalet, utan enbart användes som smörjmedel.
Ett annat är att höja kompressionen eftersom att högre tryck ger högre hastighet på flamfronten. Ökar man kompressionen för mycket så måste man gå upp i oktantal och här vinner man effekt. Men det är inte bränslet som ger effektökningen, utan att hastigheten på flamfronten ökats genom att trycket ökats. Detta innebär att man MÅSTE köra på högre oktan för att få behålla kolvarna. Annars spikar dom sönder.
Så... Ska inte skriva så mycket mer om detta utan jag lämnar det öppet för diskussion istället.
__________________________
Om V-Power. Många vet säkert det redan men Shell gick ut med att man fick effektökning av detta bränsle. Det fick man också, men inte av bränslet som sådant, utan genom att modern motorstyrning med knacksensorer automatiskt ökade tändningen till en "mera riskabel" nivå. Dock ändå en säker nivå. eftersom att motorstyrningen automatiskt sänker tändningen vid självantändning (spikning), och på det sättet ligger man hela tiden nära gränsen för spikning med en modern bilmotor.
//Robert
